Postingan

Menampilkan postingan dari 2019

KOMISAUN FUNSAUN PUBLIKU SEI DIAK-LIU IHA FUTURU

Gambar
REFERENCIA LORON RUA IHA CCD HATUDU KOMISAUN FUNSAUN PUBLIKU SEI DIAK-LIU IHA FUTURU (Observa BADAK) Depois loron rua hau tuir seminariu nacional nebe Komisaun Funsaun Publiku halo iha CCD hetan informasaun lubun hanesan tuir mai: Participante sira MEHI hela katak ba oin Kamisaun funasaun publiku ho-papel assegura administrasaun  publiku nebe ho esperitu transparência, independenti, intergridade no responsável hodi funsiona nia funsaun atu fo atendementu publiku nebe diak, eficiente, no efikas. TANTU IHA SENTRAL NOMOS TO’O MUNICIPIU. Aproveitamentu ba pessoal funcinariu nebe iha competência sei menus. Iha Funcianriu publiku sira nebe iha ona competência ho formasaun no esperencia nebe iha, maibe  governu sidauk regulariza, oinsa bele uza sira nia badaen hodi há-kbiit servisu administrasaun publiku. Ex. funcinariu lubun mak hetan bolsa estudu husi governu ho objetivu katak depois aumenta sira nia abilidade ou formasaun profesional sira bele eleva funcionamento

PM TIMOR LESTE TAUR MATAN RUAK: LIÑA ORIENTASAUN BA ELABORA PROPOSTA ORSAMENTU 2020 - 2023

Gambar
Hosi S. Exelénsia Primeiru-Ministru, Sr. Taur Matan Ruak Loron 07 fulan-juñu tinan 2019 Introdusaun Iha tinan 17 ikus ne’e, governu sira tuituir-malu iha ona susesu hodi hametin pás no estabilidade sosiál, ne’ebé hanesan kondisaun fundamentál sira ba dezenvolvimentu ekonómiku no ba konstrusaun Estadu Direitu no ba país ida ne’ebé ita hotu hakarak, moderno no próspero. Maske nune’e, eziste kestaun endémika rua, ne’ebé mantein kuaze sein alterasaun, no obriga hodi hatán tuir ita-nia prioridade Governu nian no kompromisu ne’ebé asume ona ho ita-nia Povu iha Planu Estratéjiku Dezenvolvimentu Nasionál (PEDN) no iha Roteiru Implementasaun ba Objetivu sira Dezenvolvimentu Sustentavel (ODS) nian, liuliu nesesidade hodi “kombate Hamlaha no Ki’ak”. Iha fatór fundamentál rua ne’ebé fó kontribuisaun negativa hodi hanaruk problema ida ne’e: Fatór dahuluk, haluha País Rurál, ne’ebé la iha kbiit atu sosa, bazeia iha agrikultura subsisténsia ida no laiha koñesimentu ba m

SIRA OITUAN MAK SEI BOKUR, NEMAK PLANU 8 GOVERNU 2019

Gambar
KOMPRIMISU NEBE PM HALO NE'E TEBES GA?  Maofi Perreira Debate publik sobre promulga ou lae konaba planu asaun anual 8' governu nian lao manas tebes. Iha argumentu pesemista no optimista husi plano refere. Diskusaun sira ne'e lao nune deit sein evidencia nebe bele lori ita hodi kumpriende asuntu ne'e ho klean. Sira falun-ho poder absoluta hodi argumenta sira nia objetivu hodi haluha tiha "esencia PODER NIA-NAIN nia hakarak". Sira LA-GOSTA koalia oinsa atu hatan ba ejejencia povu nia-sofrementu konaba bee mos, agrikultura, edukasaun, infraestrutura baze, no saude povu maibe sira koalia liu REZULTADU SAIDA MAK SIRA ATU HETAN depois simu poder husi nia-nain; no saida mak sira HETAN DEPOIS PLANU ASAUN ANUAL NEBE SIRA PERPARA.  Integridade 1 DEPOIS UKUN AN, LIDER ISTORIKU SIRA LAKON SIRA NIA INTEGRIDADE "TAN PODER". Uluk sira luta tan LIBERTASAUN PATRIA NO POVU, maibe sira rasik hahu ignora povu nia problema to'o sira dehan  " H